Värdefulla livsmiljöer

Skogslagen skyddar de värdefulla livsmiljöer som i ekonomiskogarna förblivit i naturtillstånd, tydligt skiljer sig från omgivningen och som är små till ytan, lagobjekt. Livsmiljöerna hittar vi såväl invid småvatten som på områden som lämnats utan åtgärder, till exempel bergsområden som är klassade som lågproduktiva tvinmarker eller impediment.

Förhållandena på platsen skapar strukturdrag som är viktiga för mångfalden och för förekomsten av de många krävande arterna. Strukturdragen kan vara rikliga mängder död ved eller grova gamla träd.

Enligt skogslagen är vi skyldiga att spara de karaktäristiska dragen i områden som klassificeras som speciellt viktiga livsmiljöer på objekt i naturtillstånd och objekt som nästan är i naturtillstånd. De här särskilt viktiga livsmiljöerna lämnas oftast utanför alla skogsbruksåtgärder.

Ersättning för ekonomisk förlust för skogsägare

Om skogsägaren åsamkas ekonomisk förlust då han fyller skogslagens förpliktelser, för att avkastningen i skogen sjunker på ett sätt som inte är ringa, kan Skogscentralen enligt ansökan ge tillstånd till att förverkliga skogsvårds- och andra åtgärder så att förlusten blir ringa. Ansökan behandlas av Skogscentralen före åtgärderna inleds.

Med skogsbrukets miljöstöd kan vi enligt lagen om hållbart skogsbruk ersätta skogsägaren för förluster eller extra kostnader som skyddet av en särskilt viktig livsmiljö medför, om kostnaderna inte är ringa. Förlusten eller kostnaden anses större än ringa om den överstiger en självrisk på 4 procent.

Skogsägaren kan tillsammans med en fackman från Skogscentralen utreda ifall naturobjektet i skogen duger som miljöstödsområde. Skogscentralen eller någon annan skoglig aktör kan sammanställa en miljöstödsansökan med en avverkningsberäkning. Vid behov utmärker vi området i terrängen.

Upprätthållande av skogarnas mångfald är en del av skogsbruket

Sedan 1997 har vi märkt ut livsmiljöer på figurkartorna i de skogsbruksplaner vi gör. I tidigare gjorda skogsbruksplaner kan du hitta naturobjekt som klassats som nyckelbiotoper. Dessa nyckelbiotoper uppfyller i vissa fall kraven för viktiga livsmiljöer. Innan skogsbruksåtgärder eller avverkningar inleds bör skogsägaren utreda de här platserna. Mer information får du från skogsfackmännen i de skogliga organisationerna samt av Skogscentralens naturvårdsrådgivare och skogsbruksgranskarna.

Enligt skogslagen 10 § och förordningarna har även objekt som befinner sig nästintill i naturtillstånd blivit kartlagda. De här objekten kallar vi övrigt värdefulla livsmiljöer. Vi råder skogsägarna att även lämna de övrigt värdefulla livsmiljöerna orörda och utanför skogsbrukstågärder.

Skogscertifieringen är ett kvalitetssystem som är frivilligt för skogsägaren. Certifiering omfattar, förutom de i skogslagen uppräknade livsmiljöerna, ytterligare några livsmiljöer som upprätthåller skogarnas mångfald.

Livsmiljöer som är särskilt viktiga för skogarnas mångfald enligt skogslagen

• Omedelbara närmiljöer för källor, bäckar, små tjärnar och sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande vatten
• ört- och gräskärr, ormbunkskärr och lundkärr
• brunmossar som är belägna söder om Lapplands län
• bördiga mindre lundområden
• små skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker
• klyftor och raviner
• stup och skogsbestånd nedanför stup
• sandfält, berg i dagen, stenbunden mark, blockfält, trädfattiga torvmarker och svämängar som i virkesproduktionshänseende avkastar mindre än lavmoar

Naturvårdslagen 29 § skyddar vissa naturtyper, av vilka tre är skogliga: skogar med ädla lövträd, hasseldungar och klivbbalskärr.

Viktiga livsmiljöer som ska skyddas enligt skogscertifieringen

• svämskogar
• lövsumpskogar
• odikade kärr
• brunmossar utanför Lapplands län
• solexponerade sluttningar
• dödisgropar
• naturvårdsmässigt värdefulla gamla skogar