Uttag av energived

De bästa förutsättningarna för drivning av energivirke infinner sig mellan plantskogsvård och första gallring, då plantskogsvården har varit försenad och det finns träd av gagnvirkesdimensioner bland de stammar som skall tas bort.

På slutavverkningsposter kan man också bryta stubbar och rötter. Utfallet av hyggesrester blir störst i granbestånd, om det finns stora mängder rötskadad lump. I tall- och björkbestånd är volymen av hyggesrester ofta mindre än hälften av den i granbestånd.

Förstagallringsvirke kan drivas för energianvändning om det är bråttom med gallringen och om det finns så lite träd som fyller gagnvirkesdimensioner att det inte lönar sig att driva gagnvirket skilt.

Slutavverkningar

Utfallet av hyggesrester blir störst i granbestånd, om det finns stora mängder rötskadad lump. I tall- och björkbestånd är volymen av hyggesrester ofta mindre än hälften av den i granbestånd. Vid slutavverkning av gran, utgör hyggesresterna 20-30 % av stamvolymen. I södra Finland innebär det 50-80 m3/ha. Volymen motsvarar 125-200 löskubikmeter flis. På slutavverkningsposter kan man också bryta stubbar och rötter.

Guiden Trä som bränsle har använts som källa i texterna ovan.

Drivning av helträd

Oskötta unga skogar har ett stort innehåll av klena stammar, som inte har ett värde som massaved, men vilka ger ett stort utfall energivirke. Sådana bestånd kan gallras genom att driva virket för energianvändning.

Unga skogar har ett stort behov av näringsämnen, varför drivning av helträd, inklusive grenar och toppar, leder till tillväxtförluster. På grund av bättre ljusförhållanden och mera utrymme, kommer beståndet dock att återgå till god tillväxt. Kvistat energivirke kan drivas utan näringsämnesförluster, men maskinell drivning är i regel inte ekonomiskt lönsam.

Stubbrytning

Särskilt i granbestånd har man börjat bryta stubbar för energianvändning i samband med slutavverkning. Stubbarna har konstaterats vara ett bättre bränsle än hyggesrester. Stubbarna bryts med grävmaskin för att torka i högar innan de krossas till flis.

Kostnaderna för skogsförnyelse kan minskas genom att kombinera stubbrytning med markberedning. Alla stubbar bryts inte, utan en tredjedel lämnas att förmultna och ge näring.

Drivning av energivirke och stubbrytning

Energivirke från skog består i huvudsak av helträd som hopsamlas vid gallring av ungskog samt grenar och toppar som hopsamlas vid slutavverkningar. Dessutom har stubbrytning blivit vanligare.

Hyggesresterna från en hektar räcker till uppvärmning av cirka sex egnahemshus under ett år .

Från plantskogar hopsamlas kvistade stammar till ved och helträd för flisning. För att drivningen skall vara ekonomiskt lönsam, borde den övre höjden minst vara vid den övre rekommenderade gränsen för plantskogsvård. Det betyder 8 meter för tall, 5 meter för gran och 8 meter för björk. Utfallet, dvs. antalet stammar som tas bort borde uppgå till minst 1 000 st/ha.