Andra skötselarbeten

Stamkvistnning och tillvästgödsling är skogsskötslearbeten som skogsägaren kan utföra för att förbättra beståndets tillväxt och kvalitet. Nyttan av åtgärderna fås vid slutavverkningen. Båda arbetsslagen passar för även för den självverksamma skogsägaren.

Vitaliseringsgödsling utförs för att korrigera markens näringsbalans. Kontakta Skogscentralen om du märker att det finns träd med tydliga tillväxtstörningar i skogen. Näringstillståndet uppskattas okulärt och vid behov med näringsanalys.

Skogsgödsling utförs även som samfällda projekt. Meddela Skogscentralen om du är intresserad!

Stamkvistning

Unga tall- och björkbestånd kan vara i behov av stamkvistning på grund av kvistighet. Målet med stamkvistningen är att förbättra rotstockarnas kvalitet. Alla träd i beståndet kvistas inte. Kvistningen riktas till de bästa träden som kommer att stå kvar ända till slutavverkningen. I tallskogar är målet att kvista cirka 500 stammar per hektar.

De bästa stamkvistningsobjekten är bestånd som genast kan kvistat till åtminstone fyra meters höjd. Medeldiametern i beståndet ska då vara 9 – 13 centimeter. I tallskogar på bördiga marker kan kvistningen utföras i två etapper. De bestånd som stamkvistas ska ha raka stammar och kvistarna ska inte vara grövre än 25 mm. På tallen kan man även ta bort len del levande kvistar.

Du kan utföra stamkvistningen själv. I tallskog är vårvintern den lämpligaste tidpunkten och i björkskogar perioden juni – augusti. Använd en kvistsåg eller sekatör försedd med en fyra meter lång stång för arbetet. Var aktsam så att inte barken fläks upp när kvisten sågas av och så att inga andra skador på barken uppstår. Kapa kvistarna nära stammen, kviststumpar försämrar kvaliteten på det framtida virket.

Gödsling

På momarker kan vi öka tillväxten genom gödsling med kväve. Gödsling ökar trädens tillväxt samtidigt som träden snabbare blir tillräckligt grova för att räknas som värdefulla stockträd. Bäst resultat ser vi ifall skogen är väl skött.

Gödsling ökar skogsbrukets lönsamhet

• Trädens tillväxt och avverkningsmöjligheterna ökar
• Gallrings- och förnyelseavverkning kan göras tidigare
• Avkastningen på det kapital som investerats i skogen stiger
• Lämpliga gödslingsobjekt
• Medelålders tallskog på torr och frisk mo
• Granskog på frisk och lundartad mo
• Stamkvistade tallskogar
• 5-10 år före slutavverkning

Genom vitaliseringsgödsling kan vi förbättra trädens näringsbalans och förhindra tillväxtstörningar. På momark förekommer sådana speciellt på beskogade åkrar. Vanligast är brist på magnesium och bor. Vi kan konstatera näringsbrist genom barr- och lövanalyser.

På dikade torvmarker är de bördigare skogstypernas tall- och granskogar lämpliga för gödsling. Ju mer förmultnad torven är, desto mer kväve finns det i marken. På de här områdena begränsas trädens tillväxt av brist på fosfor, kalium och bor.

Planering av gödsling och olika gödslingsmetoder

• Gödsling är ekonomiskt lönsamt
• Gödsling ger investeringen en årligen avkastning på över 10 %
• Den högsta avkastningen (till och med 20 %) fås i medelålders gran- och tallskog.
• Vitaliseringsgödsling påskyndar trädens tillväxt och möjligheten till statstöd ökar vitaliseringsgödslingens lönsamhet

Det lönar sig att utföra gödslingen i större samprojekt. Då platserna som gödslas ligger nära varandra och deras yta är tillräckligt stor, blir kostnaderna måttliga. Vid den här typen av samprojekt genomförs gödslingen ofta med helikopter.

Maskinell markspridning med traktor lämpar sig speciellt bra för gödsling på tallmoar med god bärighet och för spridning av aska vintertid i torvmarksskogar. På små objekt kan gödslingen göras för hand. Då lönar det sig att först placera ut säckarna jämt över ytan som ska gödslas, till exempel med snöskoter eller fyrhjuling.

Skogsvägar

Vägförbindelser till skogen behövs för transport av virke och för att underlätta skogsvårdsarbeten. Du får ett bättre pris för virket du vill sälja om det finns bra förbindelser till skogen. Samtidigt stiger värdet på din skogsfastighet.

Inled vägförbättringsarbetena i tid

Låt inte vägen bli i odugligt skick. Det är dags att börja med en grundförbättring om du märker något av följande tecken:

• insjunkna spår
• mittpartiet på vägen har stigit upp
• vattenpölar står på vägen efter regn
• stenar har stigit upp till ytan
• mjuka lerögon
• vägtrummor har täppts till
• vägdiken eller utfall har blivit grunda eller täppts till

Det finns många vägar som är i behov av grundförbättrig

Vägen som är i behov av grundförbättring behöver inte ursprungligen vara byggd till skogsväg. Det kan vara en gammal privatväg och det kan finnas fast bebyggelse och fritidsbostäder längs vägen.

Villkor för finansieringen

• Användningen till skogsbruksändamål ska vara minst 50 % (nya vägar) och minst 40 % (vid grundförbättring).
• Vägen som grundförbättras med finansieringsstöd ska vara minst 20 år gammal om den byggts med stöd av skogsförbättringsmedel.

Skogsvägarna som byggs med stöd av skogsförbättringsmedel byggs för att hålla vid menföre men inte för tung trafik året om. Grundförbättringen av vägar och planering samt byggnad av nya skogsvägar görs enligt nationellt godkända normer. Vägens delägare beslutar om när projektet startas.

Mera information om skogsbrukets finansierigsstöd finns på skogsreflexen.net.