Ägoformer

Var femte finländare är skogsägare, välkommen med i skaran!

Medelstorleken för ett finländskt skogsbruk är cirka 30 hektar. det finns ungefär 380 000 skogsfastigheter i Finland. Tre fjärdedelar av skogsägorna är familjeskogsbruk och en fjärdedel är samägda.

En skogsfastighet är fast egendom som man kan äga ensam, tillsammans med sin maka eller make som delägare i ett dödsbo, i form av en sammanslutning eller som delägare i en samfälld skog. Skogar ägs också av olika samfund, kommuner, församlingar, skogsindustrin och av staten.

I vanliga fall blir man skogsägare genom arv eller gåvoartat köp. Det lönar sig att planera förvaltningen och överförandet av skogsegendomar i god tid. En gällande skogsbruksplan och en separat skogsvärdering är officiella dokument som man behöver för att förvalta (och utnyttja) skogsegendomen. Från Skogscentralen får du den information om din skog som du behöver.

Vad är en skogsfastighet

På en skogsfastighet kan det finnas byggnader (som är i skogsbrukets användning), strand, beskogade åkrar, kärr eller små vattendrag så som skogstjärnar. Det växande skogsbeståndet hör till fastigheten som i vanliga fall administreras och används av fastighetsägaren. Om besittningsrätten har förbehållits vid en fastighetsaffär tillfaller försäljningsinkomsten från skogsfastigheten den som innehar besittningsrätten.

Alternativa ägo- och beslutsformer

Makarna kan ha egen och gemensam skogsegendom. Var och en administrerar sin egen egendom makarnas arvsrätt förverkligas vid arvskifte.

Vid ett arvskifte bildas först ett dödsbo. I dödsboet är arvingarna och i allmänhet änkan/änklingen via giftorätten delägare, dessutom finns eventuella andra testamentstagare. Besluten i ett dödsbo ska göras enhälligt. I annat fall kan man vidta åtgärder endast i specialfall så som vid bärgning av vindfällen. Redskap som underlättar beslutsfattandet är fullmakter och avtal om sambesittning. Med dem kan man ge fullmakt åt till exempel en av delägarna eller någon annan aktör att sköta ärendena och ta beslut gällande skogsfastigheten.

Ett dödsbo beskattas som en skild skatteskyldig och delägarna i dödsboet ska årligen göra upp dödsboets deklaration. Eventuella inkomster från avverkningar och kostnader som förorsakats på skogsfastigheten hör till dödsboet. Avkastningen från skogen delas jämnt mellan alla delägare i förhållande till andelarnas storlek.

Från dödsbo till sammanslutning

Skogsägande i sammanslutningsform är en sammanslutning mellan ägare och de personer som innehar besittningsrätt för skogen. En sammanslutning är en egen beräkningsenhet vid beskattningen och en sammanslutningsdeklaration görs upp i samband med deklarationen. Beskattningspåföljderna belastar de enskilda delägarna och de sammanfogas till personbeskattningen i förhållande till ägoandelarna. Ett dödsbo blir en sammanslutning när skogsegendomen övergår till en ny ägare genom försäljning eller donation d.v.s. på annat sätt än genom arv.

Också sammanslutningar ska ta enhälliga beslut i frågor som gäller skogsegendomen. Ett avtal om sambesittning eller en fullmakt förenklar beslutsfattandet i de här fallen. Avtal om sambesittning och fullmakter görs upp att gälla tills vidare eller på viss tid.

Vi rekommenderar att man övergår från dödsbon till sammanslutningar. När en ägare vill sälja en skogsfastighet behandlas dödsboets andel som försäljning av lösöre. Ur en sammanslutning är det lättare att sälja t.ex. ett Outbrutet område som tomt eller att bilda en egen självständig skogsfastighet av ett avstyckat område. För affären behövs inte heller något gemensamt beslut så som fallet är i ett dödsbo. Det här är också förmånligare ur beskattningens synvinkel.

Samfälld skog

Samfällda skogar är en ägoform som blir allt mer allmän. Med samfällda skogar hoppas man att splittringen av skogsegendomarna ska stanna upp. En samfälld skog bildas av delägarnas fastigheter som bildar ett område som förvaltas gemensamt. Verksamheten styrs av lagen om samfällda skogar. Målet är att i huvudsak driva skogsbruk till förmån för delägarna.

En samfälld skog kan bildas av en privatpersons skogar eller så kan en privat skogsägare foga sitt skogsinnehav till en befintlig samfälld skog. Skogsägaren får andelar i den samfällda skogen som motsvarar värdet på den egna skogen som fogats till den samfällda skogen. Skogsägaren äger alltså inte längre ett konkret område i den samfällda skogen utan äger andelar i den samfällda skogen.

Skogscentralen upprätthåller ett register över samfällda skogar och ansvarar för att lagen om samfällda skogar förverkligas och övervakningen av lagen. Organen i en samfälld skog består av delägarstämman, förvaltningsnämnden och/eller ombudsmannen. Utgångspunkten för verksamheten utgör den samfällda skogens reglemente. Besluten om användningen av skogen görs centralt, delägarna tar inte del i de enskilda besluten.

Skogsegendomar i bolagsform

Skog som ägs av aktiebolag fungerar som alla andra bolag. Reglerna för verksamheten finns i aktiebolagslagen. Besluten om användningen av skogen görs med majoritetsbeslut. Rösterna fördelas i förhållande till antalet aktier. Skogarna ägs av bolaget som också innehar lånen och utgifterna.