De problematiska jordarna förekommer främst längs den österbottniska kusten. På grund av dikningar på åkrar och i skog kommer markens surhet åt att påverka vattendragen. Sulfidjordarna är tidigare havsbotten, rika på svavel, som nu stiger ur havet. Då sulfidjordarna syresätts, till exempel i samband med dikning eller någon annan åtgärd som sänker grundvattennivån i marken, bildas egentliga sura sulfatjordar som frigör svavelsyra. Regnen sköljer surheten till vattendragen och samtidigt lösgörs markmetaller. Surheten och metallerna utgör tillsammans ett hot mot allt levande i sjöar och åar nedströms.

Flera projekt pågår kring sulfatjordar på jordbruksmark. Väldigt lite resurser har hittills blivit satta på att utreda sulfatjordsproblematiken i på skogsmark och hur vi kan motverka problemen. Inom projektet Perhonjoen alaosan happamuuden hallinta vill vi hitta lösningar och tekniker för hänsynsfull dikesrensning i skog som ligger på sulfatjord. Vi vill utveckla verktyg för planerarna så att de kan känna igen riskerna och beakta dem vid grävningsarbetet.

Projektet Perhonjoen alaosan happamuuden hallinta pågår under år 2011-2013. Projektet utförs i samarbet med Karleby stad. Finansiering har erhållits från EU (Europeiska regionala utvecklingsfonden), Karleby stad och Fonden för Perho å.