Plantskogsvård

Plantskogsskötsel utförs för att förbättra kvaliteten på plantskogen. När skötseln görs vid rätt tidpunkt handlar det om att styra plantskogens täthet och trädslagsblandning. Tack vare skötseln förbättras tillväxten på de kvarlämnade träden och beståndet blir snabbare ett förstagallringsobjekt som kan säljas.

Skogsägaren kan själv utföra arbetet eller anställa utomstående för arbetet. Arbete med röjsåg är fin hobby för självverksamma. Du får mer information på Skogscentralens skogsvårdskurser.

Stöd som betalas ut på basis av lag om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) aktiverar skogsägarna att sköta sina plantskogar. Skogsägaren kan få stöd när vissa kriterier uppfylls. Om skogsägaren inte har en aktuell skogsbruksplan sänks stödet med tio procentenheter.

Råd i god skogsvård innehåller rekommendationer för när plantskogsskötsel ska utföras. I södra Finland utförs arbetet i barrträdsbestånd när träden är 5 – 7 meter höga. Det är den första gången som trädvalet utgår från kvaliteten på huvudträdslagget. Förvuxna, skadade och träd av dålig kvalitet avlägsnas från beståndet.

Naturvård i plantskogen

De konkurrerande lövträden skjuter minst sly när de fälls mellan midsommar och slutet av juli. Arbetet är ändå lättast att utföra när träden är utan löv.

Det är onödigt att avlägsna små mängder lövsly om det inte stör utvecklingen av huvudstammarna och en senare första gallring. Enstaka träd av andra arter kan med fördel lämnas kvar i luckor för att komplettera huvudträdslaget.

Om du vill kan du lämna kvar enstaka fröträd, fröträdsgrupper, träd av olika storlek och buskar för att skapa variation i landskapet. Det är bra att spara lövträd med låg tillväxt som inte inverkar menligt på barrträdens tillväxt. Buskar, lövträd och enar är viktiga för skogsnaturens mångfald och för viltet.

Asp, sälg, klibbal och ädla lövträd är nödvändiga för en stor mängd organismer. På deras stammar, på bladen och i deras förna lever många utrotningshotade arter, som inte klarar sig på andra underlag. Lövträden skapar också mer förmultnande ved och minskar markens surhet.

Lämna fuktiga svackor, skogsbryn och andra platser med låg virkesproduktion utanför plantskogsskötseln. Fuktiga svackor, skogsbryn och platser med låg virkesproduktion kan avgränsas och lämnas utan plantskogsskötsel. Behandla närmiljöerna till bäckar och källor och skogsnaturens viktiga livsmiljöer varsamt eller lämna dem helt i naturtillstånd.

Val av träd för produktion

Tall röjs till 4 000 – 5 000 stammar/ha i ungdomsskedet för att de framtida rotstockarna ska få fina kvistar. I planterade skogar höjs beståndstätheten med naturligt uppslag av frösådd vårtbjörk eller barrträd.

Röj plantskogen enligt ståndort när det nått 3 – 7 meters höjd. Såddruggar ska glesas ut redan när beståndet är 2 – 3 meter högt genom att lämna en eller vi behov två plantor per såddrugg.

Gran trivs på friska och ännu bördigare moar. På kargare ståndorter kan granen utgöra blandträd.

Av kostnadsskäl lönar det sig att utföra plantskogsskötseln när granen är 3 – 4 meter hög. När plantskogsskötseln utförs så tidigt kan det hända att man är tvungen att upprepa skötseln. En andra plantskogsskötsel kan vanligen ersätta den förhandsröjning som är nödvändig för förstagallringen.

Grandominerade plantskogar röjs till en täthet om 1 600 – 1 800 stammar per hektar, dock inte till ett glesare förband än vid planteringen. Lämna frösådda vårtbjörkar av god kvalitet i luckor. I norra Finland röjs plantskogen när den är 2 – 4 meter hög till en täthet om 1 800 – 2 000 stammar per hektar.

I granbestånd rekommenderas ett svagt inslag av björk. Inslaget sänker inte beståndets produktion men ökar naturens mångfald och skapar variation i landskapet. Avlägsna de förvuxna björkar som hotar piska granarnas toppar.

En lågskärm skyddar granarna från frost. En del av träden i lågskärmen kan växa till massavedsdimension i en glesare granplantskog och de allra bästa skärmträden kan stå kvar tills de blivit stockträd.

Vårtbjörk passar på friska moar oc bördigare ståndorter som huvudträdslag eller som blandträd. Som blandträd ökar vårtbjörken barrträdens livskraft, naturens mångfald och virkesproduktionen i granskogar.

Vårtbjörken planteras vanligen, men sådd kan också ge fina vårtbjörksbestånd. För vårtbjörk rekommenderas en gallring till cirka 1 600 stammar per hektar när beståndet är 4 – 7 meter högt. I plantskogsstadiet hålls vårtbjörken i förhållandevis täta förband. Det är viktigt att följa med så att kronorna inte blir för små innan det är dags för den första gallringen. Uppkörda kronor ger en lägre tillväxt och ökad risk för snöskador. Åtgärderna ska riktas in för att gynna härskande plantor av god kvalitet.

Glasbjörk rekommenderas att vid 5 – 8 meters höjd gallras till 2 000 – 2 500 stammar per hektar.

Asp kan utgöra huvudträdslag på lundartade moar och passar också som blandträd i gran- och björkbestånd. Aspen ska gallras till 1 600 – 2 000 stammar per hektar när den är 6 – 8 meter hög.

Hybridasp kräver att vattenhushållningen är i gott skick. Planteringsförbandet är glest, 1 200 – 1 600 träd per hektar. Om produktionsmålet är kvalitetsstock rekommenderas att rotskotten gallras till 1 800 – 2 000 stammar per hektar senas när beståndet nått 4 meters höjd.

Lärkträd passar bäst på friska moar och bördigare ståndorter med en god vattenhushållning. Gallra lärkskogen till 1 300 stammar per hektar när den är 4 – 7 meter hög, i norra Finland 900 – 1 000 stammar per hektar vid 2 – 5 meters höjd.
Klibbal trivs på fuktiga bördiga marker med rörligt markvatten och varierande grundvattennivå. Rekommenderad täthet för klibbal är 1 600 – 2 000 stammar per hektar. Förstagallringen utförs när klibbalarna är 13 – 15 meter höga.

Ädla lövträd (alm, lind, ask och ek) trivs på bördiga ståndorter i södra Finland. För de ädla lövträden eftersträvas en hög täthet i plantskogsstadiet. För ek och alm rekommenderas 3 000 – 5 000 plantor per hektar. Asken gallras ner till 2 500 stammar per hektar när beståndet är två meter högt.

Försenad plantskogsskötsel som eget arbete

Yngre gallringsskog, utvecklingsklass 02, kan gallras med röjsåg eller motsåg om skogen blivit för tät och utvecklats till en så kallad störskog. Speciellt vid uttag av energived är en motorsåg med fällhandtag behändig. Störskogsgallringen är arbetsdrygare och dyrare än plantskogsskötsel som utförs i tid.

Motorsåg med fällhandtag passar bäst för att avverka okvistade slanor i bestånd med brösthöjdsdiametern 3 – 10 centimeter. Fällhandtaget är en tilläggsutrustning till motorsågen som förbättrar arbetsställningen och gör det möjligt att fälla träden med rak rygg.

Med fällhandtag utförs kastfällning där momentet i det fallande trädet utnyttjas för att flytta trädet till önskad plats. Ta tag i stammen genast efter att fällskäret är sågat. Vanligen flyttas stammen i motsatt riktning mot fällriktningen.

Samla träden i lämpliga griphögar kors om varandra så att en så stor del som möjligt av träden är uppe från marken. Underslag behöver inte användas.

Med fällhandtag kan sågningen utföras med en hand och då kan klena stammar behändigt flyttas till griphögen med den andra handen.